Kan man gå för mycket?

Väldigt många hundar får alldeles för lite motion.... Tror att Bella ibland undrar om vi är komplett galna! Hon ser ofta på oss och undrar: VA! ut nu igen?!?!
Idag gick Bella och jag på tipspromenad och skogsbingo tillsammans med mamma och Sara. Vi gick hemifrån 9.30 och kom hem 11.30. En trött Bella rullade ihop sig och somnade direkt medans Bobo och jag lagade lunch. Nu två timmar senare ringer Bobos kompis och ville ha med Bella o Bobo på promenad. Gissa om damen tittade yrvaket och väldigt fundersamt på oss! Det blir ofta så, jag går en långis på morgonen innan Bobo vaknat och han går med kompisen på dagen, värre kan väl en hund ha det va? Det känns ganska bra att kunna säga att hon aldrig behöver vänta mer än max 4-5 timmar på nästa promenad dagtid, oftast kortare. Hon får minst en ofta två långpromenader varje dag i regn som solsken plus alla kortisar.

Vem går med vem?

älskade kloka lilla hund! Idag vaknade jag med en odefinierbar diffus smärta lite överallt, så där så man känner sig lite lagom eländig men egentligen inte... svårt att förklara men ofta kan man köra över den känslan och gå på ändå. När det var dags för morgonpromenaden så bestämde jag mig för att gå vilbergen runt men redan i trappan på väg ner insåg jag att det var nog inte riktigt vad min kropp önskade sig idag. Men om inte jag alltid får vad jag önskar, varför ska min kropp få det då? Så jag går på men känner att det kommer ta tid och ont gör det. Bella tittar på mig o går väldigt sakta bredvid och börjar snegla på första avfarten till lilla kiss rundan men jag förklarar att vi ska gå långa rundan. Hon fortsätter titta på mig men visar med kroppen att okej då, du bestämmer o nosar runt som vanligt. När vi gått en bit till gör det mer ont, korsryggen formligen skriker och jag tänker att det går över bara jag tar en panodil. Tyvärr har jag ingen med mig, burken är tom! Jaja kanske vi får väl ta halva vilbergen då, för promenera ska vi! ( Nej jag är väl inte envis??) Men när vi kommer till nästa avfart för att komma tillbaka till lilla rundan så börjar Bella gå först, hon visar tydligt att hon vill svänga. Jag säger att vi ska fortsätta, då sätter sig Bella ner o lägger huvudet på sned vid övergångsstället och vill inte gå åt mitt håll. Okej då går vi ner över Skarphagen då tänker jag, men si det tänkte inte Bella!! Där gång vägen delar sig drar hon bestämt hemåt för nu har hon tagit kommandot. Matte ska hem! Var o varannan sekund tittar hon på mig för se att jag kommer med, det är lite kuperat där så jag gick inte så fort o Bella håller stenkoll på att jag är med. Vi möter den sötaste lilla svarta gatkorsning jag sett som väldigt gärna vill hälsa på oss, Bella ger honom typ 3 sekunder innan hon resolut tar med mig hemåt .. För den som inte vet kan jag tala om att Bella är en hund som aldrig drar i kopplet, aldrig ifrågasätter vart vi går eller vad vi bestämmer, hon fogar sig i allt. Men idag kände jag verkligen att hon på sitt mjuka, tysta sätt tog över för min skull. Hon som kan gå 30minuter in i promenaden utan att ens sätta sig att kissa gjorde allt på raketfart, allt för att få mig hem... Älskade lilla hund! Gissa vart hon är nu? Jo hoprullad till en liten boll lutad mot det stället som gör mest ont som ett litet värmebandage....

Ursäkta??

Har jag en skylt i pannan idag? En som bjuder in sura gnälliga gubbar att skälla på mig? Jag förstår ingenting.... På promenaden kommer vi till ett ställe med stora gräsytor med fri sikt åt alla håll, där brukar jag släppa Bella och låta henne söka efter godisbitar. Hon älskar det o springer som hon har en raket i baken, runt runt och kors o tvärs tills hon hittat den. Jag brukar alltid stå ett kliv in på gräset så gångbanan bakom är fri för folk att passera utan att vara rädda för springande hund. såg i ögonvrån att det kom en farbror gående men eftersom Bella aldrig bryr sig och jag inte var i vägen så tänkte jag inte mer på det. Plötsligt hör jag en väldigt barsk stämma som frågar något men jag uppfattar inte riktigt först... så jag frågar om för jag måste ha hört fel.
- Varför har inte hunden en så'n där gul väst på sig när du har den lös, du har ju det varför har du inte det på hunden? Den är ju lös!

Jag tittar mållös på farbrorn... jag hade hört rätt. Men sa jag, hon har ju en gul självlysande sele på sig, det är ju både reflex och neon? Räcker inte det?
då stirrar farbrorn på Bella
- jaha ja då har hon väl det då, då är det väl i sin ordning.
så går farbrorn med raska steg och jag står kvar med ont i magen. Nattens obehagliga drömmar med känslan av att jag gjort något fel, att någon ville mig illa blev inte svagare precis, tvärt om det förstärktes ganska rejält. Jag kopplar min hund, vill inte förarga någon mer idag ( brukar väl inte bry mig annars men idag är en sån dag.) Vi gick förbi Vilbergsskolan som idag hade rast med alla sina livligaste elever på båda sidor om gång vägen  med fotbollsmatch på ena sidan, landhockey i rinken på andra sidan, små hoppsaskuttande flickor som snarare hojtade ramsor än sjöng mitt på gångvägen. Bella tycker att barn är lite läskigt, i dag ganska mycket läskigt men hon gick... Visserligen svansen sänkt men hon gick! För att akta sig för bollar så slank hon ibland framför mig och ibland bredvid men hon försökte inte gömma sig! Fina duktiga Bella!! Hon har kommit långt vår älskade hund! När vi har gått en bit till och jag glad i hågen ser hur Bella redan har skakat av sig att hon nyss var rädd o glatt nosar runt utan att hela tiden hålla koll på mig o "be om lov" så kommer nästa sur gubbe  Jag gick på vänstersidan av en väldigt bred gång och cykelväg, Bella korsar min väg och tar ett par steg till höger för det finns en oerhört intressant fläck där. Gubben kommer bakifrån på cykel o hojtar " öpp öpp öpp!" var vid jag genast får Bella att komma och gubben knappt ens behöver bromsa, ( vi hade inte ens blockerat banan, vi tog upp hälften i några sekunder) varvid gubben hojtar att "hundar  ska hållas i rastgård inte bland folk".
Jag önskar att jag inte stod o såg ut som en fågelholk, jag önskar att jag hade hunnit svara typ: "Sura griniga gubbar borde hålla sig hemma och ta sin hemorrojd medicin!"

Mig veterligen har  vi en lag på att ALLA cyklar ska ha ringklocka i sverige. ANVÄND DEN DÅ GUBBJÄVEL!!! ring i den på håll så lovar jag att Bella o jag ska lämna hela breda cykelvägen ledig för dig och din cykel!

Förra veckan blev jag påkörd av en gubbe på cykel som uppenbarligen inte visste vad man har ringklockan till. Det var vattenpölar på båda sidor om gångvägen så den var ganska smal bitvis, jag hade Bella nära mig eftersom jag ville lämna fritt ifall någon skulle komma bakifrån. Vilbergsskolan hade löpning på schemat så vi hade blivit omsprungna av många elever och mycket ljud var det runt omkring så jag hörde inte att det kom en cykel bakifrån (nej jag lyssnade inte på bok,hade inte ens lurarna i), jag hade ögonen på Bella som gick på min vänstra sida och plötsligt gör det ont i högerarmen! En Gubbe kom farande så nära att styret träffade min arm, tror ni han bad om ursäkt? Nä, plingade han? Nä! Stannade han ens? NÄE! Men jag kanske ska vara glad, pga vattnet hade vi en knapp meter att samsas på, han kunde ju ha rundat oss på Bellas sida o kört rätt i vattnet för att jävlas... Ligistgubbar!!

Nu ska jag ta mitt tufsade ego o gå till jobbet... tjing!

Man ska tro på magkänslan!

Reflexselen ska bytas!! Jag var lite skeptisk mot modellen redan i affären, jag hade ju sett en annan tidigare men lät mig övertalas till att denna var mycket bättre. Tyckte den verkade lite klumpig men den hade ju en god tanke vid själva selningen. Och visst blev hon stilig med den på! Men nej den var värdelös! fullständigt idiotisk när hunden rör sig och eftersom det liksom är meningen att hunden ska gå då det är en promenad sele så förstår jag inte hur dom tänkte? Fick verkligen truga och tjata på Bella att ens gå ner för trappan med den...
Den är tänkt att passa flera små hundar så det är stor justerings mån på den men Bella är ju inte så stor så det måste dras åt en hel del... Men till en Nakenhund med mycket päls i nacken och som är lite grövre än Bella så skulle den nog funka då nacken är helt fri. Nej så nu tar vi på vanliga kopplet och går ut för sista kissrundan!
Tjing på er!

Ibland händer märkliga saker...

I går kväll låg bella på sin vanliga plats, ca 2mm från mitt ben i soffan. Utbredd som en padda. Jag såg lite skräp som fastnat i hennes långa öron hår så jag tar kammen och börjar kamma lite. Katten Börje, som inte frivilligt passerar Bella närmre än minst ett par decimeter ligger hos Marcus i andra ändan av soffan och titta avundssjukt på. Han hoppar aldrig upp i soffan frivilligt om Bella är där, ibland kan han lägga sig på andra sidan av Bobo eller i Bobos knä om Bella är hos mig...Tillslut blir det för mycket för vår stora svarta pälsboll, med smidigheten hos en elefant och snabbheten av en gasell skuttar han ner ur Marcus knä, rundar Christoffer och kliver ÖVER Bella som lugnt ligger kvar o sneglar på mig. Börje lägger sig platt i mitt knä med rumpan rakt över Bellas nos! Hon låg kvar lugnt, precis som att hon förstår hur viktigt framsteg detta är så försiktigt, mycket försiktigt lyfter hon nosen och nosar noggrant igenom hela akterkastellet på Börje. Längtan efter mattes händer och kammen blev förstor! Lilla Börje! Som han njöt av att bli kammad! till o med en kall nos i mumindalen var helt acceptabel bara matte kammar! Fick även dra ut två små envisa tovor med våld utan att herrn hoppade ner. Kan ju tillägga att grabbarna garvade så tårarna spröt av synen när Bella ligger helt stilla när börje lägger rumpan rakt i ansiktet på henne, svansen viftandes i ögonen och hon så diskret som möjligt börjar nosa runt till hon är nöjd och sen bara lägger ner huvudet o somnar, kvar under rumpan.... Snacka om förtroende!!! Djur är roliga och KLOKA!!
Tjing!

Nonchalanta hundägare!

Ibland blir man förvånad över hur lite folk tänker. Idag mötte vi en äldre herre med en liten hund som liknade en cavalier king charles fast inte riktigt lika "elegant" som jag annars upplever rasen så det var kanske något annat, eller så var den lite tyngre än den borde... inte vet jag. ganska söt var den i allafall, trots allt. Bella talade om för mig att vi minsann mötte en hund när jag gick o filosoferade i min lilla trötta morgon värld. jag tittar upp och 25-30 meter framför oss kommer husse och hund och när hunden får syn på oss börjar den stirra, (ungefär som en Pekines man stryker för hårt över huvudet) och börjar trava mot oss. Då inser jag att den är lös. Husse bryr sig inte ett dugg, ropar inte ens på sin hund. jag ropar till honom att min tik löper och ber honom ropa till sig hunden. Jag får till svar: "Jag ser det men Ludde brukar inte vara svår på fruntimmer hehe" och ropar fortfarande inte på sin hund.... Som tur är så är inte Bella ett dugg intresserad av att ha Ludde som far till några valpar så hon snor runt och skuttar ur vägen gång på gång. Husse fortsätter att gå o prata o skrocka mest för sig själv och går förbi os helt enkelt! Så vänder han sig om "han brukar glömma bort tiken bara vi kommer 50meter bort, han ä bra på det viset, han ä inte svår på fruntimmer han inte, vet inte vad de ä men han vänder inte tillbaka sen... så går han utan att ha ropat en enda gång på sin hund... Visst han hade rätt, Ludde vände på klacken o gick efter en stund men hur skulle jag kunna veta och lita på det? Nu är jag ju inte någon som sjåsar upp mig, bedömde att jag enkelt skulle kunnat avstyra detta om han nu fått mer gensvar från Bella. Men jag kände nog att jag såg ut som en fågelholk de närmsta minuterna efteråt. Hur man bara kan ta förgivet att det är ok att låta hunden gå fram och inte ens försöka kalla på den när den andre ber om det?

Hå hå jaja. alla är vi olika i vår herres hage o tur är väl det. Farbror'n o hunden var helt säkra på vart de hade varandra och det är ju fantastiskt att kunna ha det så men jag blev så snopen, hittills har jag bara mött hundägare som trevligt nog frågat om de får hälsa eller så har de visat tydligt att de inte är intresserade. Nu är det dags för att gå till jobbet så här en lördag o pyssla lite i goda vänners lag.

Tjing!

Aha!

som jag misstänkte!!! Bella löper... hon är så renlig av sig så vi har inte sett något men hon har varit så lugn, trött och ätit dåligt och lite svullen på sina privata delar. Dessutom markerar hon med ett par droppar säkert 20 ggr på en promenad och piper värre än en pip leksak när vi ser andra hundar. Första veckan hos oss så satte hon sig max två ggr på varje runda... nyss fick jag beviset! hann o se en liten röd droppe... så inga herr träffar de närmaste veckorna!!! Så nu har jag fått svaret på hur denna damen reagerar vid löp, sen är ju nästa pilsner att räkna ut om det är förlöp eller höglöp.... hå hå jaja, var det inte enklare med en hanhund?

inga inlägg?

Håhå jaja. Skriver lite dåligt här, men varje promenad så tänker jag ut massa trevliga inlägg. Vill ju inte gå o skriva i mobilen utan jag vill gå och koncentrera mig på att umgås med Bella. Tankarna svävar och jag får till attans så bra saker som jag vill dela med er! Men så kommer jag hem, massa andra saker tar min uppmärksamhet för inlägget är ju liksom redan klart. Så i mitt huvud är det säkert hundratals inlägg här i bloggen, och varje gång jag öppnar den så blir jag förvånad, dom finns ju inte där!

Tjing!

Mys!

Idag ska Bella följa med mig till jobbet! Under eftermiddagen kommer husse o hämtar så vi har bara en test dag för att se hur det funkar! Min söta lilla tjej...

Jävla måndags morgon

I morse bröt vi våra rutiner,  Bella o jag. Jag visste redan i går kväll att jag antagligen skulle behöva göra det, för jag hade planerat att sova tidigt så kvällsrundan togs vid 22.00. Men när jag kom in så fick jag ju syn på att OS avslutningen var så jag kom i säng efter 00.30... Men hur som helst såg jag på Bella att i dag var hon kissnödig, kissnödig nu! Så jag drog på kläder o gick direkt. Nu hör det ju till saken att jag har Fibromyalgi och på mig fungerar det så att jag behöver starta lugnt på morgonen, hjärnan är pigg och igång nästan direkt men kroppen har en betydligt längre startsträcka. får jag inte det utan börjar gå förtidigt börjar jag vingla efter en stund. Går jag själv kan jag "maskera" det en del men i sällskap så går jag på folk, krockar hela tiden musklerna i korsryggen orkar helt enkelt inte hålla mig på rakt spår. Ibland vill jag förklara mig för folk, jag förstår att det ser tokigt ut. Fortsätter jag ändå börjar jag nästan ragla fram då börjar jag koncentrera mig och tvinga min kropp att lyda, då kommer nästa grej, svetten bryter fram i pannan och jag börjar må illa jag börjar få svårt att koncentrera mig på vad folk säger, blir disträ och ser förjävlig ut... Mötte en tant idag, hon såg mig på håll och jag kände att jag var misstänkt vinglig, jag verkligen kände vad hon tänkte och jag såg hur hon snörpte på munnen och suckade demonstrativt när vi kom närmre. Jag försökte räta på ryggen, försökte gå rakt, höger, vänster kom igen nu kroppen höger, vänster och le, le för helvete. må illa sen, spy i en buske om du behöver men låt inte tanten se... Då blev jag så förbannad på mig själv!!! Låt tantjäveln tro att jag är full!! Jag vet ju att jag inte är det, varför ska jag skämmas för något jag inte kan rå för? Men så är det väl, vi är alla för snabba att döma folk utan att veta deras historia...

Senare mötte jag en man på en stor gräsklippare som körde på gångvägen, han såg att Bella tyckte det nog såg lite läskigt ut så han körde helt enkelt upp på grässträngen mellan gångbanan och vägen, sänkte motor varvet och körde sakta mot oss och vi fick träna på att möta läskiga saker på våra egna fyra tassar och inte hoppa upp i famnen. Han log glatt vinkade och när vi passerat en bit gasade han på o körde vidare. Blir glad av sån't! Det finns nog hopp om människan trots allt!

I dag är det dags!

Idag kommer vi få hem vår lilla Bella! Vi har längtat, drömt och fantiserat ända sen vi såg bilden om en liten söt vovve som sökte ett nytt hem... Här kommer både matte Annelie och husse Bobo att skriva lite om vår resa genom livet tillsammans.