Glömde berätta att på väg till tipspromenaden mötte vi en stor läskig hund... På ett ställe där vi byter gångväg så måste vi gå ett hundratal meter på en vanlig villa gata. Trottoaren är smal så Bella gick bakom mig och när vi närmar oss sista huset på vår vänstra sida så går jag och tittar på en farbror rakt fram som pysslar i sin trädgård. Plötsligt ser jag något svart i min ögonvå till vänster, snett framför mig bakom en häck smyger en stor svart Bernen Senner med hela kroppen i "jag är på min vakt läge". I samma sekund jag ser honom och hinner tänka "Shit han kommer rusa på oss" så tar jag instinktivt ett kliv till höger för att komma undan. Hunden får syn på Bella o kastar sig fram i fullfart. Min första tanke är att skydda Bella som skriker och försöker fly men hunden skär in mellan oss så jag hinner inte blockera hans väg. För mitt inre ser jag hur lätt denna hund kan bryta hennes rygg med en tass eller ett bett. Vad gör man? Har en vildsint skrikande och förtvivlat skrämd hund som kämpar för att fly 3 meter bort och en stor svart 60-70 kilo hund av okänt lynne mellan oss, ingen ägare inom synhåll och vi är på hans territorium. Vi sprang runt något varv ( ja hundarna runt mig så långt kopplet räckte) Jag ville in mellan dom för att skydda henne med min kropp, jag kan klara både bett o hårda buffar men Bella ville bara fly så jag nådde henne inte. Så jag gjorde det ända jag kom på, jag skrek eller ryade eller klämde ur mig ett "Heeey!!" han hajade till i en sekund, tillräckligt för att min hjärna skulle hinna koppla att han kommer lyssna så jag böjde mig snabbt framåt, höjde axlarna och lät rösten gå ner i basen och vrålade "GÅ HEM MED DIG!" Svansen försvann blixtsnabbt ner mellan benen han sänkte huvudet och vände bredsidan till... Jag vann!! Vid detta laget så kommer en tant/ kvinna/ dam utrusande i morgonrock och tofflor vilt ropande på sin hund hon hojtade förlåt också men jag bara gick... Jag är inte rädd för hundar, inte ett dugg men detta gick så fort, ingen förvarning på att det fanns en hund, än mindre en lös hund. Det är mycket möjligt att den hunden är väldigt snäll, kanske aldrig gör en fluga förnär men för Bellas skull blev jag skräckslagen för jag fick ju ingen förvarning alls. Vi har mött stora burdusa hundar förut men då har jag sett dom på håll och kunnat ställa mig i vägen för dom. I efterhand så vet jag inte om hunden morrade eller skällde, tror faktiskt inte det. Det var dess sänkta, smygande hållning bakom häcken och den blixtsnabba rusningen den gjorde när den såg Bella som skrämde mig. Bellas hjärtskärande skrik/yl gjorde inte saken bättre men jag tror inte den andra hunden någonsin nuddade henne ens... Jag stannade inte, sa inget vände bara på klacken o gick... sen kom tårarna och jag insåg hur rädd jag blivit.
Tänk om något hänt mitt hjärta!?! Hemska tanke...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar